Hur har ni jobbat fram den mer mänskliga Bäckström ur en rad av folkkära arga svåra gubbar från ett författarperspektiv?
Vi planerade säsong 2 samtidigt som vi skrev säsong 1, vi hade en långsiktig plan. Vi läste alla fyra böcker om Bäckström och kände att det bästa är att börja med den sista boken för där har Bäckströms grannpojke Edvin en stor roll, det är han som hittar döskallen och han som kommer med fallet och blir därför en naturlig del av utredningen. Det är ett cold case som inte är så mycket på liv och död så det gav utrymme till att lära känna karaktärerna och framför allt Bäckströms relation till den lilla pojken. Det gör att han kan vara en ganska stor skitstövel, för det finns någonting som är fint och genuint i att han verkligen tycker om lilla Edvin. Bäckström ser sig själv i honom, han var själv en liten pojke som lekte deckare. Så därför valde vi att börja med den.
Det har varit roligt att tänka långsiktigt, man vet ju inte om man får göra fler säsonger. Det har varit givande att tänka på karaktärerna och lyfta fler dimensioner i dem och se vart de kan ta vägen någonstans.
I första säsongen så använder vi även lite ur andra boken, vi har med en rånarliga som får betydelse framåt. Vi visste att vi i säsong 2 kommer ha nytta av att ligan kommer tillbaka och har tidigt kunnat skriva in olika storylines på rätt ställen för att plantera för nästa säsong.